Ska vi lyckas minska överdödligheten bland personer med diabetes behöver nya mål sättas för diabetesvården, anser Thomas Magnusson och Emma Henriksson.
Alltför många med diabetes lever fortfarande med en förhöjd risk för att drabbas av allvarlig hjärt-kärlsjukdom, visar en ny granskning från Diabetesorganisationen i Sverige och Storstockholms diabetesförening. Det behövs högre ambitioner och större beslutsamhet hos vårdens beslutsfattare för att lyfta svensk diabetesvård.
Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Att den är så vanlig och att det finns stor kunskap om behandling och medicinering gör det lätt att glömma att det är en svår och allvarlig sjukdom. Ungefär en halv miljon svenskar lever i dag med diabetes. Trots att vi i dag har både stor kunskap och medicinska resurser finns fortfarande en stor överdödlighet i hjärt-kärlsjukdom bland personer med diabetes. Jämfört med jämnåriga i hela befolkningen var den 2018 hela 40 procent, visar vår granskning Diabetesrapporten 2021. Så behöver det inte vara. En väl behandlad diabetes skapar ingen eller mycket liten överdödlighet.
Många med diabetes lever med förhöjd risk för att drabbas av komplikationer som exempelvis hjärtinfarkt eller stroke. Diabetes är en komplicerad sjukdom och den behöver också behandlas så. Det är inte bara blodsockret som behöver kontrolleras utan även en mängd andra riskfaktorer.
Vår granskning av svensk diabetesvård har fokuserat på fyra riskfaktorer som är centrala för behandling vid diabetes, det vill säga blodsocker, blodtryck, kolesterol samt albuminuri som ökar risken för njurskador. Kartläggningen visar tydligt att de som lever med diabetes inte når önskvärda nivåer framför allt när det gäller blodsocker, blodtryck och blodfetter. I vissa delar har det skett en förbättring de senaste åren men det är långt kvar till målet. En alltför stor grupp lever fortfarande med hög risk för att drabbas av allvarliga komplikationer som kan leda till för tidig död.
De regionala skillnaderna är dessutom stora. Trots framsteg är det fortfarande alldeles för få som når de behandlingsmål som satts upp för personer med diabetes. Goda exempel finns runtom i landet för enskilda delar av diabetesvården men ingen region når ända fram. De som är riktigt bra på ett mål är ibland bland de sämre på ett annat. För att minska överdödligheten måste målen nås i alla delar över hela landet.
En fullt fungerande diabetesvård behöver ha förmåga att möta alla som lever med diabetes utifrån deras egna förutsättningar. Vården behöver också ligga i den absoluta framkanten när det gäller nya metoder, ny teknik och nya behandlingar för att kunna arbeta individbaserat. Ska vi lyckas minska överdödligheten bland personer med diabetes behöver nya mål sättas för diabetesvården.
De mål vill vi se är:
• Att det ska finnas diabeteskompetens tillgänglig på varje vårdinstans för ett aktivt och strukturerat omhändertagande
• Att avancerad diabetessjukvård ska vara ett riktmärke och att kvalitetsparametrar såsom till exempel HbA1c följs, och individanpassad måluppfyllelse premieras, med tydliga strukturella åtgärder om de inte uppnås
• Att verka för att tidigt upptäcka diabetes typ 2 eller prediabetes
• Att kunskap om forskning, nya behandlingar och andra innovativa metoder sprids och kommer till användning i hela Sverige
Högre ambitioner måste handla om att ständigt förbättra arbetet med att få värdena för de centrala riskfaktorerna på acceptabla nivåer. Vår granskning visar att vi inte alls är där. Eftersom vi har kunskap och förutsättningar att minimera riskerna vid diabetes är det inte försvarbart att fortsätta på dagens inslagna väg. Politisk handlingskraft krävs för att kunskapen ska omsättas i praktik och överdödligheten minskas.
Thomas Magnusson, ordförande i Diabetesorganisationen i Sverige
Emma Henriksson, ordförande i Storstockholms diabetesförening.
kollasockret.wordpress.com 